Yoga där du står

Hejsan! Hur snurrar livet? För fort? För långsamt? Både och? Eller inget av det? Jag känner ibland att jag springer i ett ekorrhjul i all världens fart, men ändå kommer jag inte framåt. Livet rullar liksom på och jag försöker hänga med. Det är som klockan, som går och går men aldrig kommer till dörren. Den känslan. Någon mer som känner så?

Så var jag på en föreläsning om mindfulness för någon vecka sedan, och mitt under en meditation gick det upp för mig (igen!) att det enda jag behöver göra är ju att andas. Varför ska det vara så svårt att komma ihåg? Att andas ger mig ett state of mind som är inkännande, medvetet och närvarande och plötsligt existerar inte längre det där ekorrhjulet, eller klockan.

Efter lite mer reflektion och eftertanke har jag tagit fram en trestegsraket som hjälper mig att hantera livet, som påminner mig om att jag alltid kan vila i nuet, genom att stanna, lyssna och välja.

STANNA handlar om att sluta att göra det du gör som (ändå) inte fungerar. Det kan egentligen vara precis vad som helst, som till exempel var du äter, vad du tänker, hur du umgås mm. Så befinner du dig i ett snurrande ekorrhjul, börja med att sluta springa.

LYSSNA handlar om att sätta fokus på det som händer just nu, att se sanningen i vitögat. Utan filter.  Ge fullt fokus på det som ÄR, just nu, det är en plats att samla kraft på. Så när du slutat springa och hjulet har saktat ner. Andas och lyssna. Vad säger kroppen till dig?

VÄLJA handlar om att låta det härliga i livet växa och få mer plats. Du vet “mata den positiva vargen”-grejen, och fokusera på det du faktiskt kan påverka. När du stannat och lyssnat in på vad som egentligen pågår, vad du egentligen vill ha mer av, välj din väg framåt.

Jag vet, detta är inga nyheter eller ens särskilt spektakulärt. Men det funkar för mig. Kanske funkar det för dig också? Om inte, vilken är din strategi för att stanna ekorrhjulet? 

All lycka denna blåsiga otursdag, och trevlig helg! /Liv

Hej! Liv här. Undrar du med vart våren tagit vägen? Här i södern är det värsta snöyran och det lockar inte alls att ta sig utanför dörren även om solen faktisk tittar fram emellanåt. Vi är i efterdyningarna av diverse sjukdomar och energin är inte på topp. Lite sol och vårvärme hade inte alls suttit fel… inte alls faktiskt. *surfar efter resor till solen*

Vi är alltså fortfarande kvar i oxmånaderna. För bönderna handlade det om att förra årets sista skörd var på väg att ta slut och det började bli riktigt skralt i matförråden. Numera har vi i västvärlden inte direkt det problemet. De flesta har ju snarare mat i överflöd. Däremot kan det vara skralt i våra inre förråd, både på energi men också inspiration, eftersom det går så mycket kraft att väga upp för den kalla och mörka tidens vi har haft.

Jag tycker att det är väldigt härligt att bli inspirerad av andra. Men, jag vet inte alltid hur jag ska gå från inspiration till action. Är det bara att kavla upp ärmarna och “göra jobbet” som gäller? Ja, oftast är det nog så. Ibland gör inspirationen att det finns det så mycket bubblig energi att görandet knappt går att hejda och ibland krävs det lite mer tid, planering, och arbete. Det är nog så att vissa gånger är tiden mogen direkt, och ibland krävs det mer inspiration, mer övertygelse, eller mer mod att gå från tanke till handling.

Ibland gör inspirationen att det finns det så mycket bubblig energi att görandet knappt går att hejda

Egentligen är inspiration ingeting man får, det är något man skapar. Det handlar om inställning, att  infinna sig (på engelska show up) och vara öppen för och nyfiken på det som är, just nu. Det finns alltid något att lära och bli inspirerad av, oavsett situation, oavsett förutsättningar, oavsett… (valfri ursäkt).

Vad gör dig inspirerad? /Liv

Hej! Yogarutiner, har du några sådana? Som till exempel att du alltid börjar dagen med solhälsningar eller avslutar dagen med shavasana. Jag önskar att jag kunde säga att jag gör både och, men det skulle vara en ren och skär lögn. I min fantasi är det så ibland men sanningen är något helt annat…

Den enda riktigt inrutade rutin jag har som jag gör VARJE dag, oavsett vad, är tandborstningen på kvällen innan läggdags. Den tullar jag aldrig på. Under de två minuter som jag borstar tänderna så blundar jag och är jag helt fokuserad på tandborstens framfart i munnen. Det är lite som en mindfulnessritual som utförs varje dag, 365 dagar om året, utan att jag behöver planera in det eller fundera på OM jag ska borsta tänderna eller inte. Jag bara gör det.

Just regelbundenheten och självklarheten är grunden till alla rutiner, både de bra och mindre bra varianterna. Just tips på goda rutiner är vanligt förekommande tidningsrubriker som ofta handlar om att smyga in nya vanor i vardagen, och den absolut mest omtalade stunden för detta är just tandborstningen. Men hur skulle det egentligen se ut om en skulle följa alla dessa tips?  Det skulle ju bli den väsande kissnödiga grodan (knipövningar, djupandning och knäböj) som borstade tänderna, och tandborstningen skulle ta minst 10 min för att hinna med alla övningarna. T’änderna skulle dessutom inte ha någon emalj kvar efter så frenetiskt borstande.

Nej, låt min tandborststund vara! När jag borstar tänderna så vill jag inte göra något annat än att just borsta tänderna. Det är mina heliga minuter varje dag som inte kräver någon som helst tillstymmelse av tankeverksamhet. Två minuter av icke tänkande, med slutna ögon. Det är min dagliga yogarutin i all sin enkelhet.

Hur ser din yogarutin ut?

/Liv

Hej! Liv här. Internationella kvinnodagen, en viktig dag att uppmärksamma, speciellt med allt som har uppdagats sedan #metoo svepte över världen och visade på den skeva maktbalansen som råder gällande män och kvinnors rättigheter. Rättighet till sin kropp. Rättighet att uttrycka sig på lika villkor. Rättighet och stå upp för den man är. Rättighet att bli tagen på allvar. Rättighet att bli behandla med värdighet och respekt. . .  ja listan kan göras lång. Samma rättigheter för alla, oavsett kön, hudfärg, skostorlek, sexualitet etc.

Det handlar alltså egentligen inte bara om oss kvinnor, men idag är det kvinnornas dag. En dag som idag visar att det är nya tider. Att gamla strukturer krackelerar och vi kliver fram och står upp för varandra, och för oss själva. Inte som kvinnor, som människor.

Hejsan! Liv här. Den mörka och kalla delen av året kan för många kännas ganska tunga, speciellt så här på senvintern när vi har levt i mörker och kyla rätt länge. Energidepåerna är sedan länge slut och det känns fortfarande långt till våren. Vi är i oxmånaderna. Det var i alla fall det som bönderna förr i tiden kallade månaderna mellan jul och april eftersom det var en ganska kämpig tid med jobb och slit och begränsad tillgång på mat eftersom det började bli gapa tomt i skafferierna.

När solen kommer fram märks det tydligt hur stor saknade är av dagsljus. Det enda jag vill är att ge mig ut och vända näsan mot solen. Det ger verkligen så mycket energi! Har en dessutom turen att det ligger lite snö på marken så blir det värsta ljusterapin, ja nästas snudd på att man blir ljusblind. Jag går ganska ofta en promenad på lunchen, även när det är gråmulet, ja inte ens lite regn kan stoppa mig från att komma ut, det gäller ju bara att ha vettiga kläder på sig. 🙂

Vad har det här med yoga att göra? Jo, eftersom allt handlar om energi och att var och en har ansvar för sitt eget välmående så är det högst relevant att påminna sig själv om att årstiden påverkar (de flesta av) oss och vad som kan vara gynnsam att tänka på för att må så bra som möjligt.

Hur tar du dig igenom de mörka månaderna med energin i behåll?