Yoga där du står

Hejsan! Liv här. Jag vet inte vad som har hänt på sista tiden, men på något sätt verkar jag ha sprungit vilse och tappat bort mig själv. Vem är jag egentligen? Alltså förutom mamma, maka, vän och medarbetare… framför allt känner jag att det finns en bättre version av mig själv än den jag är just nu. Denna trötta, arga och missnöjda versionen verkar ha flyttat in och kastat ut den glada, energiska och mer tålmodiga Liv. Så ska det ju inte vara på semestern, eller? Jag inser att jag har glömt bort att prioritera min hälsa och mitt välmående och tappat både inspiration, motivation och handlingskraft på vägen.

Vi skulle ju prioritera rörelse jag och Oliver och det har vi gjort, till viss del, men vi saknar struktur på det hela och det händer allt för ofta att träningen trillar mellan stolarna när ruljansen med matlagning och nattning drar igång. För vem är sugen på att dra ut i skogen på en löprunda eller köra ett styrkepass när en slumrat till i en varm och skön säng och stolpar ut från sovrummet likt en vandrande zombie? Inte jag i alla fall. Det är kanske dags att börja hälsa dagen med någon aktivitet istället för att ligga kvar i sängen och dra sig i tid och evighet till barnen är så hungriga att de själva börjar plocka fram frukost?! Men det känns så himla svårt att ställa väckarklockan på semestern och ännu svårare att pallra sig upp ur sängen i arla morgontimma.

Jag vill att träningen ska vara kravfri och jag tränar framför allt för att må bra och känna mig pigg och stark. Kanske är det ändå dags att sätta någon form av mål för de kommande veckorna så jag få lite med eld i ändan och ser till att vända det här skrangliga skeppet…

Så här får det bli:

Jag ska göra någon form av aktivitet VARJE dag t.ex. promenad, lekplatslek, trädgårdsarbete, hemmafix, löpning, simning, cykling, styrketräning etc.

Det finns inga krav på hur intensivt eller hur länge aktiviteten ska vara, det viktiga är att komma igång och röra på kroppen och känna hur välgörande det är. Det borde väl inte vara så svårt? Hur gör du med träningen på semestern? /Liv

Hejsan! Vi fortsätter med utomhusyogan och idag handlar det om att pausa i vardagssysslorna. Jag måste säga att det har varit en rätt seg start på sommaren och därmed också trädgårdsfixande… samtidigt som det märks att vi är mitt i sommaren och trädgården fullkomligt exploderar av ogräs, sniglarna och myror, ja till och med getingarna har etablerat sig ordentligt. Nu när semestern har börjat har jag kli i fingrarna och vill hugga tag i allt på en gång, samtidigt som jag är sugen på att krypa ner i sängen och läsa en bok. Vaddå kluven? Jag? Hittills har kliet tagit överhand och jag rensar ogräs på tok för sent på kvällarna, men det är ljust så länge att jag helt glömmer av tiden, och bokslappandet får jag nog sug efter tids nog…

Jag har testat att göra trädgårdsarbetet till en aktiv meditation, och det slog mig att det här är ju såhär Oliver mediterar. Som trädgårdsmästare har han ju massor av meditationstid på jobbet, även om han inte själv vet om det. Inte undra på att han (oftast) är så lugn och harmonisk, och att han gillar sitt jobb så mycket!

Visst kan trädgårdsfixande vara avslappnande för sinnet, men desto mer påfrestande för kroppen. Ryggen och nacken protesterar redan efter en kort stund i tantkrummat läge och knäna är inte helt glada trots hjälpmedel som insydda knäskydd och knäplatta, så jag varvar varje fylld ogräskorg med bakåtböjningar av olika slag. Även om jag känner mig närmare pensionsåldern snarare än 30+ när jag sträcker ut ryggen så tror och hoppas jag att det på något vis motverka just puckelrisken, och dessutom känns det rätt härligt efteråt. Hur gör du när du trädgårdsfixar? /Liv

SparaSpara

SparaSpara

Tjohooo, snart är det semester! Först ska jag bara hinna fixa det ena med det tredje, och sen en fjärde sak som jag absolut inte får glömma, och en femte grej som det är bästa att ta tag i nu så har jag det gjort! Vad är det med tiden innan semestern/julen/midsommar/påsk/halloween, eller vad det nu är för ledighet som är i antågande? Vad kommer alla dessa måsten ifrån? Och vem skapar dem? Måste verkligen allt fixas just NU? Det är ju ändå ingen som kommer sitta inlåst på kontoret hela sommaren och plöja genom allt som bockats av från otaliga att-göra-listor innan de checkade ut för flera veckors semester. I ärlighetens namn började jag varva ner redan efter midsommar, för att se till att semestern får en så bra start som möjligt. Om du tokjobbar ända in i kaklet är det lätt hänt att du istället kraschlandar in i ledigheten, och ingen vill väl börja semestern helt utmattad?

Oliver och jag har satt temat Spänn av på vår semester och kommer tillbringa de flesta dagarna hemmavid med att rensa upp bland några dåliga samveten (läs högar med grejer som lämnats till sitt öde), hänga i trädgården, kanske påta lite i pallkragar och rabatter, träffa vänner och prata om vad vi vill att hösten ska erbjuda. Vi har lovat oss själva att ta oss tid att bara slappa, läsa en bok, och inte göra något vettigt alls. Det är en del av att spänna av, men det handlar även att ha ett kravlöst förhållningssätt till de aktiviteter vi gör, för helt förslappade vill vi ju inte heller bli. Vi kommer även att prioritera träning under mer strukturerade former än ”när andan faller på”, dock med feel good-fokus och helt utan krav på prestation.

Vad gör du helst på semestern? /Liv

Hej! Sommarkänslan fortsätter lysa med sin frånvaro här i Skåne och nu börjar det nästan bli lite deppigt. Tänk om semestern regnar förbi helt och hållet? Ja tänk om den gör det. Vilken katastrof! Eller? Visst är det underbart med ljumma sommarkvällar som tillåter grillat till kvällsmat, med ett glas rosé, i goda vänners lag. Och ja, vi nordbor behöver verkligen ladda upp med D-vitamindepåerna. Men det är ju bara väder.

Det finns ockå så otroligt mycket fantastiskt att fokusera på och vara tacksam över; Vi har till exempel flera veckors semester, många fler än de flesta andra länder. Vi har en otroligt vacker natur som är tillgänglig för alla, året runt, även när det regnar. Vi har ett varmt hus med mjuka sängar och en kyl full av mat som trots regn och oväder håller oss varma och mätta. Ja, du förstår, listan kan göras hur lång som helst. Det handlar om vart du väljer att lägga ditt fokus. På det du har, eller det du inte har. Självklart kan en önska sig vackert väder, men om det inte blir så, så är det ju inte mycket att göra åt saken. Om inte idel praktik av solhälsningar funkar vill säga.

Jag tränar på att vara nöjd med hur allt är precis just nu, alltså verkligen nöjd, på riktigt, även om vädret och livet inte är perfekt. Att vara nöjd med det jag har, och inte har, med det jag gör, och inte gör, med den jag är, och inte är. I år har jag bestämt mig för att verkligen njuta av ledig tid med familj och vänner, oavsett väder, och vara tacksam för allt det fina vi har tillsammans. Glad sommar! /Liv

ps. bilden finns att beställa som poster på mittyogaliv.se

Goddagens! Det här med andningen tycker jag är väldigt intressant, som en av våra automatiska funktionen i kroppen och den enda som också är möjlig att styra medvetet. Vi måste andas för att få syre till kroppen och vi klarar oss inte speciellt länge utan att andas, dvs få in syre och kanske framför allt få ut koldioxiden. Andas är något vi gör hela tiden utan att tänka på det (därav den automatiska funktionen), men när vi yogar, då blir det helt annorlunda. Då börjar vi styra hur andningen ska vara och manipulerar den, både hur luften kommer in i kroppen och hur den kommer ut. Hur kan något som var så enkelt och självklart plötsligt bli något svårt och komplext? När  jag sitter på min yogamatta med korslagda ben som värsta fru Buddha och fokuserar på min andning, då känns det ibland som om jag glömt bort hur man gör. Luften kommer bara halvvägs ner i halsen innan det snörper till och jag fortsätter dra in till jag blir helt röd i ansiktet. Sen kommer all luft ut som en enda stor pust (av lättnad?) och inte alls så kontrollerat som det var tänkt. Jag har märkt att det kräver en hel del träning för att ta kontroll över andetaget, att andas medvetet och samtidigt avslappnat. Och det där med kontroll låter lite motsägelsefullt… handlar inte yoga om att släppa kontrollen? Vad tänker du om det?

Den kanske vanligaste andningstekniken som framförallt används i de dynamiska yogaformerna är Ujjayi, det segrade andetaget. Det expanderar bröstkorgen och aktiverar diafragman (andningsmuskeln) så du kan använda mer av din lungkapacitet. I princip kan en säga att du får bättre kondition (syreupptagningsförmåga) av att träna på att andas. Det kanske kan locka en och annan löpare, cyklist, skidåkare etc. att utöva yoga?

Så här går det till: I ujjayi andas du in och ut genom näsan och strävar efter att göra inandning och utandning lika långa. Dra in så mycket luft som möjligt i lungorna, utan att spänna ansiktet och lyfta axlarna. Andas sedan ut genom att saaaaakta pressa ut luften med hjälp av de djupa magmusklerna, du vet dem som du använder när du hostar. Genom att andas djupt och aktivt vidgar du bröstkorgen och aktiverar de små små musklerna mellan revbenen och värmer samtidigt upp kroppen inifrån. Jag minns fortfarande några av mina första yogapass då jag kippade tafatt efter andan och det kändes helt omöjligt att andas med någon form av avslappning i kroppen. Det var till och med nära att jag tuppade av och slutade yoga, men någonting inom mig började samtidigt sakta men säkert få liv… det var som en känsla av att energi byggdes upp inom mig och en skön värme spred sig ut genom hela kroppen.

Jag har även hört att det finns en del människor som har svårt för just uyajji-andningen för den låter så lustigt och jag har hört många olika försök att beskriva ljudet som uppstår när luften får ta tid på sig att passera in och ut genom luftstrupen. “Tänk att det låter som havet som brusar, någon som snarkar eller som en viskning”, samtidigt som de flesta som fnissar över lätet förmodligen tänker att de hamnat mitt i en casting för nästa Star Wars film och alla tränar på rollen som Darth Vader. Vad tycker du ujjayi-andningen låter som?

Oavsett hur det låter och hur kontrollerat det görs så andas bör man annars dör man, och det ger flera positiva effekter i kroppen redan efter 30 sekunders djupandning. Snacka om quick fix! Nu gör vi det tillsammans, andas in… andas ut… Ha en fin fredag! /Liv