Hejsan! Klara här. Jag är tillbaka för att prata mer om yogans filosofi. Förra gången handlade det om målsättning för 2018 och nu tänkte jag gå in på yogafilosofins grundpelare, Yoga Sutras, en av de viktigaste och äldsta skrifterna om yoga. Troligtvis är de nedskrivna av Patanjali ca 500 före Kristus, alltså ganska så länge sedan. Yoga Sutras beskriver yoga som en väg med åtta grenar och den första vägen kallas Yama. Den handlar om din attityd gentemot omgivningen och beskriver ett antal moraliska påbud, låt oss kalla dem moralpredikningar fast med positiva ordalag.
Det första moraliska påbudet är Ahimsa; icke-våld. Men det inkluderar inte bara det kanske mest självklara fysiska våldet. Ahimsa har en större innebörd än så och handlar på det stora hela om att du ska leva i fred med dig själv och alla andra varelser. Vi har alla en instinktiv impuls att bevaka våra egna intressen och skydda oss själva (våra egon) mot kritik, och när vi gör det slutar det ofta med ett rätt defensivt, ja till och med aggressivt beteende mot andra. Detta egoistiska agerande omfattas också av påbudet icke-våld eftersom det sannolikt skadar andra människor, eller orsakar lidande på ett eller annat sätt.
Motsatsen till att vålla någon skada skulle kunna vara att bemöta människor med vänlighet, medkänsla och kärlek. Och det gäller även dig själ! Det kan vara att sluta att jämföra dig själv med andra eller att sänka de höga kraven du har på dig själv. Hur skulle det vara att istället visa dig själv uppskattning för den fantastiska person du är. Ahimsa handlar alltså även om dina tankar, att aktivt välja vänliga och kärleksfulla tankar både om dig själv och andra (djur, människor, miljön etc.).
Tänk om fler skulle leva efter dessa predikningar. Hur skulle världen se ut då? Och som vanligt börjar det alltid med dig själv… Hur kan du skapa mer fred och kärlek i ditt liv?
Om ett par veckor fortsätter jag mitt filosoferande med nästa Yama. Stay tuned! /Klara